Stina Cajsa Blomgren, pannkakan och arseniken.

Sammandrag

Soldaten Erik Blomgren och hans hustru Stina Cajsa bodde vid samma soldattorp i Julita som svärföräldrarna. De hade två barn, en dotter på 4 år och en son, Johan Erik omkring 1 år. En ny stuga skulle byggas till de äldre och Erik och svärfadern hade en dräng till hjälp att timra den nya stugan.
Erik och svärfadern kom inte överens, de trätte mest för jämnan och en dag kom Erik in i sin stuga och berättade för hustrun att innan kvällen antagligen något hemskt skulle hända efter dagens gräl med svärfadern.

Stina Cajsa ville inte att mannen skulle skada hennes far så hon bjöd alla på pannkaka under kvällen. En alldeles speciell sådan hade hon gjort till maken Erik, det var arsenik blandat i pannkakan.
Pannkakan serverade utomhus och hjälpdrängen fick en speciell, han hade dåliga tänder och behövde en mjuk nygräddad . Deras son Johan Erik, 4 år, fanns ute omkring fadern och de andra. Han bad fadern att få smaka pannkakan, men Stina Cajsa tog honom i armen och sa att hans mat fanns inne i stugan. Efter en stund var sonen ute igen och denna gång fick han en bit pannkaka. Efter en halvtimma började Johan Erik kräkas och fick hjälp inne i stugan av modern och mormodern. Han fick lite söt mjölk och strax därefter blev han bättre.

Erik som åt mer av pannkakan blev också dålig med magsmärtor och kräkningar. Låg till sängs några dagar och blev sedan långsamt bättre.
Rykten gick om vad som hänt och nådde också länsmannens öron som började en undersökning i ärendet och hustru Blomgren sattes i Länshäktet i Nyköping i väntan på rättegång.

Hustrun, Stina Cajsa Blomgren, som var av kort växt med något lutande kroppsställning och hade ljust hår, blå ögon och blekt ansikte, uppgav på frågor, att hon vore född den 24 Juni 1822 vid Brynstorps Soldattorp i Julita Socken, där hennes föräldrar bodde. Hon erkände utan omsvep att hon blandat arsenik i pannkakan, inte för att döda sin man, utan för att skada hans hälsa och tillfälligt sätta honom ur spel, så att han inte skulle kunna skada hennes fader.

Efter vittnesförhör och analys av den kvarvarande pannkakssmeten befanns hon skyldig till förgiftningsförsöket. Dömdes till att mista livet genom halshuggning och fördes tillbaka till Länsfängelset i Nyköping där hon vistades i väntan på slutgiltig dom. Hon begärde nåd, vilket beviljades och straffet omvandlades till 28 dagars vatten och bröd och sedan därefter 10 års tukthus.
Efter en kort period på hospitalet i Nyköping på grund av galenskap förpassades hon till Norrmalms kvinnofängelse.
Hon avled efter 2 år av kolera.
Maken beviljades skilsmässa och gifte ganska snart om sig och fick flera barn.

Hela historien från Domboken

Domboken 1851 den 21 Juli  Nr 161

Stina Cajsa Blomgren

 S. D. Från Kgs Bfhde i Länet hade den 2 innevarande månad till t.f. Domhafvanden ankommit en så lydande skrifvelse.

  ”Till Herr Domhafvanden i Oppunda Härad, Som” etc se Litt Gift

 Sedan i anledning häraf, denna dag blifvit till ransaknings företagande bestämd samt underrättelse derom vederbörande meddelts infunno sig nu, vid målets företagande,  Länsmannen Johan Fredrik Rydberg såsom Allmän Åklagare, samt Soldaten vid Södermanlands Kongl Regemente Nr 263 Erik Blomgren, hvarjemte bemälde Blomgrens hustru Stina Cajsa Johansdotter, från Länshäktet utförpassad, af fångbevakningen för Rätten inställdes.

 Tilltalade Stina Cajsa Johansdotter, hvilken var af kort växt med något lutande kroppställning och hade ljust hår, blå ögon och blekt ansigte, uppgaf på frågor, att hon vore född den 24 Juni 1822 vid Brynstorps Soldattorp i Julita Socken, der hennes föräldrar, förra Soldaten Johan Brynja och hans hustru Catharina Persdotter, ännu bodde; att sedan hon i nämnde församlings kyrka, på sextonde året gammal, första gången begått H. H. Nattvard, hon år 1846 ingått äktenskap med Soldaten Blomgren, med hvilken hon hade två ännu lefvande barn, det äldsta fyra år och det yngsta trefjerdedels år gammalt; att hon, som  oafbrutet bott vid Brynstorp, hvilket torp öfvertagits af hennes man, efter det ofvanbemälde Brynja erhållit afsked och Blomgren i han ställe blifvit antagen till Soldat, med mannen lefvat i sämja; och att hon tillförne icke varit för brott tilltalad.

  Åklagaren ingaf angående den tilltalade ett så lydande prestbetyg, ”Soldaten Blomgrens hustr Stina Cajsa Johansdr” etc. Litt Julita.

 Efter uppläsande häraf berättade, på gifven anledning Soldaten Blomgren, hvilken sade sig vara tjuguåtta år gammal, att sedan han, som den 24 sistlidne April var jemte en annan person, Jonas Persson i Olstorp, sysselsatt att vid Brynstorp för sin svärfaders räkning rapptimra en byggnad, derunder på förmiddagen råkat i ordväxling rörande nämnde byggnad med svärfadern, hvilken bodde hos Blomgren, hade klockan omkring sex eftermiddagen, då Blomgren och Jonas Persson ensam arbetade med timringen, Blomgrens hustru medförande två pannkakor, utkommit och under yttrande att den ena, som var varmast, skulle hennes till Jonas Persson, anvisat Blomgren den andra, hvilken Blomgren som sedan middagstiden ej förtärdt något äfven emottog och började äta; att då Blomgrens fyraårige son Johan Erik, som under tiden jemväl utkommit, bedt Blomgren att få smaka hans pannkaka, hade hustrun Blomgren fattat sonen i armen och med yttrande; ”den der skall din far ha – du får mat derinne” medtagit Johan Erik in i stugan; att Johan Erik likväl om någon stund åter utkommit till Blomgren, som då ännu icke uppätit hela pannkakan och på begäran erhållit ett litet stycke deraf, som han genast förtärde hvaruppå Johan Erik, omkring en half timma derefter, började kräkas, dervid Johan Erik sprungit in i stugan, der han träffade sin moder och sin mormoder, Catharina Persdotter, hvilken sistnämnde föreskref att man skulle gifva gossen söt mjölk, efter intagande hvaraf Johan Erik började finna sig bättre och nu mera voro alldeles återställd; att Blomgren, som emellertid förtärt hela den af hustrun honom anvisade pannkaka, med undantag af den del deraf, som blifvit lemnad till sonen, efter en timmas förlopp börjat få kräkningar och känna slitningar i magen, då Blomgren ingått och utan att förtära något lagt sig, hvarefter uppkastningarna fortforo tills inemot midnatten; och att Blomgren väl derefter två eller tre dagar känt sig besvärad af allmänt illamående, men numera voro alldeles frisk; tilläggande Blomgren, att förhållandet emellan honom och hans hustru i allmänhet varit godt, ehuru väl stundom i följd af svärföräldrarnas inblandande i Blomgrens angelägenheter, ordtvister mellan Blomgren och hans hustru förefallit.

  Tilltalade Stina Cajsa Johansdotter, öfver åtalet hörd, uppgaf fritt och otvunget; att sedan hon på förmiddagen den 24 sistlidne April hört ett häftigt gräl äga rum emellan Brynja och Blomgren, samt den sistnämnde, då han och Jonas Persson i Olstorp voro inne i stugan vid Brynstorp och åto middag, derunder Brynja endast en kort stund innevar, till Stina Cajsa Johansdotter yttrat, att ett ännu värre gräl skulle på aftonen emellan Blomgren och Brynja förefalla, hade Stina Cajsa Johansdotter, fruktande att Blomgren skulle emot hennes fader utöfva någon våldsamhet, några gånger på eftermiddagen utgått till Jonas Persson, som jemte Blomgren,. på sätt denna uppgifvit, var  med byggnadsarbete sysselsatt, och anmodat Jonas Persson att vid Brynstorp qvardröja öfver natten, hvilket dock Jonas Persson enstämdigt förklarat sig icke kunna; att Stina Cajsa Johansdotter då, likväl utan att för sin fader eller annan person yppa sin farhåga i ofvan berörda hänseende, fattat föresats att, för att göra sin man öfver aftonen sjuk och sålunda sätta honom ur stånd att skada Brynja, ingifva Blomgren något arsenik, af hvilken vara Stina Cajsa Johansdotter i början af innevarande år utaf en grannqvinna tillhandlat sig ett lod, hvilket hon ämnat sjelf förtära, i förmodan att sålunda förbättra sin helsa, och deraf hon jemväl serskilte gånger intagit en del; att sedan Stina Cajsa Johansdotter deruppå söderstött en del af den ännu i behåll varande arseniken och i ett fat, i afsigt att göra pannkaka, blandat mjöl och rifven potatis eller så kallat ”potatisref”, hon deröfver af den sönderstötta arseniken strött ungefär ett åttondedels lod och omrört detsamma med det förut i fatet  befintlige ämnet samt deraf sedermera på en pannkakslagg bakat en pannkaka, hvarefter och sedan Stina Cajsa Johansdotter jemväl gräddat en annan pannkaka, deruti arsenik ej var blandadt, hon medtagit de begge pannkakorna ut till sin man och Jonas Persson, der de voro med timmerarbetet sysselsatte, och derstädes, på sätt Blomgren uppgifvit, anvisat honom den förut gräddade, med arsenik blandade, pannkakan, hvaraf hon jemväl sett Blomgren börja äta; att Stina Cajsa Johansdotter, då hennes son Johan Erik velat smaka den pannkaka, med förtärande hvaraf Blomgren var sysselsatt, sådant förhindrat och medtagit gossen in i stugan hvarifrån han dock straxt åter aflägsnat sig; att Johan Erik likväl en stund derefter ånyo inkommit och då varit besvärad af kräkningar samt klagat öfver plågor i magen, i anledning hvaraf Stina Cajsa Johansdotters moder Catharina Persdotter, förordat att, Johan Erik skulle förtära söt mjölk, hvilket äfven skett, hvarefter gossen blifvit bättre; att jemväl Blomgren besvärad af kräkningar och klagande öfver slitningar i magen, efter någon stund inkommit, dervid då kräkningarna fortforo längre tid än Stina Cajsa Johansdotter förmodat, hon af fruktan att den utaf henns man förtärda arsenik skulle medföra menligare följder än Stina Cajsa Johandotter afsett, erbjudit Blomgren söt mjölk, hvilken han dock vägrat emottaga, att Blomgren väl derefter, på sätt han uppgifvit ett par dagar varit illamående, men att Stina Cajsa Johansdotter, då hon ansett att fara för Blomgrens lif och framtida helsa vara förbi, icke dermed vidtagit någon åtgärd  för undanrödjande af verkningarna utaf giftet; att icke allt utaf det mjöl och potatisref, hvaruti på sätt ofvanberördt av arsenik blandats åtgått för tillredande af den utaf Blomgren förtärde pannkaka, och att återstoden blifvit af Stina Cajsa Johansdotter utkastad å åkern; samt att den del af den sönderstötta arseniken, som ej blandats i mjölet blifvit af Stina Cajsa Joahansdotter lagd uti en svart lerburk, hvilken hon uppsatt å vinden.

 Soldaten Blomgren förklarade att det väl vore möjligt, det han under middagen ifrågakomne dag till sin hustru yttrat, att gräl jemväl på aftonen skulle förefalla emellan Blomgren och hans svärfader, men bestred deremot riktigheten af Stina Cajsa Johansdotters uppgift, det hon, efter det Blomgren börjat kräkas, erbjudit honom söt mjölk.
  Häruppå föreviste åklagaren en svart lerburk, öfverbunden af ett pappersblad hvilket var försegladt med åklagarens och Herr Kaptenen Baron F Fleetwoods sigiller, samt förmälde, att uti nämnde burk, som vid visitation i slutet af sistl Juni månad å vinden vid Bryngelstorp påträffats och hvilken i Stina Cajsa Johansdotters och förbemäldte Herr Kaptens närvaro blifvit förseglad, förvarade ej mindre ett par stycken stycken arsenik, som blifvit funne i Stina Cajsa Johansdotters dragkista, än äfven något sönderstött arsenik, som fanns i burken, då den å vinden anträffades, och hvilken arsenik enligt hvad det tycktes, blifvit övfergjuten af mjölk.

  Stina Cajsa Johansdotter vitsordade riktigheten af åklagarens berörde uppgifter, men förklarade sig icke minnas huruvida hon gjutit mjölken öfver den sönderstötta arseniken, innan en del deraf, i mjölet blandades, ehuru huruvida sådant skett efteråt och endast öfver de arsenikkorn, som öfverblifvit och i burken inlagts.

  Åklagaren anhöll häruppå att ofvanbemälde Brynja och hans hustru Catharina Persdotter, hvilken nu voro hos Rätten tillstädes, kunde blifva i målet hörde i anledning hvaraf bemälde personer fingo företräda, dervid Brynja förklarade, att han väl på förmiddagen ifrågakomne  dag varit i en häftigare ordvexling med Blomgren, men att han snart från honom skiljts och sedan mera endast en kort stund under middagen med honom sammanträffat, äfvensom att Brynja icke med Stina Cajsa Johansdotter samtalat om den tvist, som emellan honom och Blomgren förefallit.

  Catharina Persdotter sade sig icke hafva haft någon kunskap om den emellan Brynja och Blomgren förelupne ordvexling eller om Stina Cajsa Johansdotters förehafvande ifrågakomne dag, samt uppgaf, att hon väl på aftonen, då gossen Johan Erik inkommit i stugan och varit besvärad af kräkningar förordnat att han skulle dricka söt mjölk, men att sådant icke skett, i förmodan att gossen förtärdt något giftigt ämne utan af orsak att Catharina Persdotter trodde, det smuts kommit att falla i den pannkaka, deraf enligt hvad Catharina Persdotter då hörde, Johan Erik ätit ett stycke, och att detta förorsakat gossens illamående.

  Efter antecknande häraf anhöll åklagaren, att målet för Jonas Perssons i Olstorp och medan tilläfventyrs tillgänglige vittnens hörande kunde få anstå till annat rgstillfälle, dertill åklagaren ville gå i författning om undersökning i Apothek af den vid Brynstorp anhållne arsenik, hvarjemte åklagaren hemställde huruvida icke Brynja och Catharina Persdotter kunde blifva förpligtade, att vid nästa rättegångs tillfälle jemväl tillträdeskomma; Och fann, med bifall till berörde anhållan Rn skäligt utställa detta mål att ytterligare handläggas å Urtima Ting här vid Stensjö den förste nästkommande August då, i närvaro af åklagaren som borde till nämnde dag hafva Jonas Persson inkallat, Brynja och Catharina Persdotter hade att sig åter infinna och dertill Stina Cajsa Johandotter, som emellertid komme att till Länshäktet återföras, skulle ånya utreqvireras äfvensom åklagaren ålåge att föranstalta om laga undersökning å omförmälde arsenik samt bevis deröfver hos HDn förete; hvilket afsades. Affördes, Afträdes.

  Litt Gift.   ank. den 2 Juli 1851

 Till Herr Domhafvanden i Oppunda Härad.

   Som Krono Länsman Rydberg till Länshäktet införpassat Hustru Stina Cajsa Blomgren från Brynstorp i Julita Socken för det hon den 24 sistlidne april ingifit sin man Soldaten Eric Blomgren, arsenik i ändamål att skada hans häsa; får Konungens Befallninghafvande anmoda Herr Domhafvanden att i anledning häraf företaga ransakning å Urtima Ting med Oppunda Härad.

Nyköping i Lands Cancelliet den 1 Juli 1851.

                                              Brolin ??

  Litt Julita

 Soldaten Blomgrens Hustru Stina Cajsa Johansdtr fr Brynstorps Soldat torp i nedanskrefne församling är född 24 Juni 1822, äger godkänd Christendoms kunskap com. sist d. 25 sistl. Maji, och har mot hennes fröjd hitintills intet klander varit anmäldt, som härmed intygas af Julita d. 19 Julii 1851.

                                                        G Landquist

                                                               pastor

  Litt Schelin

 Protokoll fördt vid undersökningen af de ämnen som inneslöts i en förseglad spilkum hvilken tillvaratogs hos hustru Blomgren i Julita d 30 sistlidna Juni.

 Nämnde spilkum, försedd med Baron Fleetwood och Kronolänsman Rydbergs Sigiller innehöll utom i ett papper några mindre stycken, äfven på insidan en fastsittande degaktig massa.

De stycken som förvarades i papperet bestodo helt och hållet af hvit Arsenik. Det åter på insidan af Koppen sittande ämnet underkastades Kemisk analys, hvarvid utröntes att det innehöll utom andra ämnen, äfven en ej så ringa portion Arsenick syrlighet eller såkallad hvit Arsenik.

                             Westra Wingåkers Apotek

                              D 29 Juli 1851 Schelin   apotekare

 Del II

Dombok Oppunda Härad, Södermanland

Den 1 augusti nr 4                 Stina Cajsa Blomgren

 Jemlikt Rn beslut i lagtima Ting den 21 sistl Juli, anmält under Nr 161 i Domboken, företogs nu åter ransakning rörande häktade Hustru Stina Cajsa Blomgren från Brynstorps Soldattorp, sedan hon frånlänshäktet utförpassad blifvit för rätta stäld, och voro i öfrigt närvarande Länsman J. F. Rydberg, Soldaten Erik Blomgren samt f Soldaten Johan Brynja och hans hustru Catharina Persdotter.

  Emot protokollet för den 21 Juli, som nu uplästes, gjordes ingen annan anmärkning än att den deri beskrifna händelse tilldragit sig vid Brynstorp Soldattorp, beläget på kort afstånd från hemmet Brynstorp samt att det kärl, hvaruti det hos Stina Cajsa Blomgren funne gift förvarades, var en så kallad spilkum och icke burk.

  På tillfrågan uplyste Soldaten Blomgren att han icke var inne i stugan vid Brynstorps Soldattorp, då på sätt han upgifvit, hustru Brynja förordnade att gossen Johan Erik skulle gifvas mjölk, hälst det redan skett innan Blomgren kom in i stugan att han har hört det?? derom grundad sig på de uplysningar som meddelats när Åklagare i förre månad anstälde undersökning hos Blomgren.

  Hustru Brynja upgaf på frågan att hon väl var inne i stugan då hennes dotter Stina Cajsa Blomgren som använde smeten till de pankakor hon gräddade till aftonvard, den 24 sistl April, men såg ej hvad hustru Blomgren blandade uti …… hon strödde något på pannkakorna och hustru Blomgren åter, vidhållande sina förra upgifter, sade sig icke minnas om pannkakorna tillblandades uti samma fat, men om så skett hade kärlet af henne rengjorts efter den först gräddade pannkakan, hvilken var den af henne förgiftade

  Åklagaren uplyste?? rörande beskaffenheten af innehållet i den hos hustru Blomgren anhållne spillkum följande intyg;

          ”Protokoll förde vid etc. Litt. Schelin

   Efter upläsande hvaraf hustru Blomgren, tillfrågas om icke denna spilkum var det kärl, hvaruti den förgiftade pankaksmeten blifvit hoprörd, förnekade att så varit förhållandet under upgift att i spilkummen möjligen funnits kring bräddarna någon dag, hvarvid den förut instälda öfverblifna …..  ….. sig, ehuru hon icke kunde erinra sig att hon någonsin tillagat någon pankaksmet eller dylikt uti spilkummen.

  Åklagaren anmälte att han följan wittnen inkallat, Husmannen Jonas Persson i Olstorp, hustru Ulla Larsdotter i Apelrotstugan och och enkan Cajsa Jacobsdotter i Fagerstugan; Och som dessa, nu tillstädes befanns ojävige, fingo de aflägga hedersordet om hvad ……de varnades  hörde hvar för sig och berättade.

  1:e  Jonas Persson den 23, 24 och 25 sistlidne  April hade Wt  biträdt Soldaten Blomgren med arbete å en byggnad vid Brynstorp Soldattorp. På fr om den 24 April, emedan Jonas Persson ensam var sysselsatt med timer arbete, hade han af Hustru Blomgren blifvit ombedd att åtskilja Blomgren och hans svärfader, f Soldaten Brynja, ska efter hustru Blomgrens upgift, skulle bakom ladugården vara i ”Krakel” med hvarandra.

Wt förfasade sig af sådan anledning till det angufna stället och fann Blomgren och Brynja i häftig ordväxling med hvarandra. På Wts föreställning om det opassande för Blomgren att träta med sin Svärfader återvände Blomgren med Wt till timmerarbetet. Middagen intogs vid vanlig tid i stugan af samtliga husfolket äfven af Brynja, hvilken dock endast en kort stund uppehöll sig inne i stugan och hörde Wt då icke något anmärkningswärt samtal mellan Blomgren och hans hustru eller dennes förstnämnde och Brynja.

 Efter intagen middag och någon hvila återgingo Blomgren och Wt till timmerarbetet. Wid aftonvardedags kl omkring 5 utkom hustru Blomgren, åtföljd af sonen Johan Erik medförande till aftonvard två pannkakor, som hon framräkte på ett fat åt Wt och Blomgren. Då Wt ville taga den öfverst liggande pannkakan, hade Hustru Blomgren bedt honom i stället taga den underst liggande, af upgifven orsak dels att denna pannkaka skulle vara varmare dels ock mjukare för Wt, som hade dåliga tänder. Wt tog också denna pannkaka och Blomgren den andra, bägge genast började att äta. Derunder bad Johan Erik att få smaka faderns pankaka, derifrån gossen dock hindrades af hustru Blomgren under yttrande af henne att aftonvard för gossen fanns i stugan. ….., vid det hustru Blomgren nu återvände till stugan, Johan Erik följde med henne och sedan återkom …. qvarstadnade ute, kunde Wt icke erinra sig, men under fortsatt ätande af Blomgren, förnyade gossen sin begäran att smaka faderns pannkaka och fick deraf ärven en bit, som han genast förtärde. Sedan han minuter derefter öfverfölls Johan Erik af våldsamma kräkningar och förfogade sig in i stugan. Blomgren beklagade sig äfven efter någon stunds förlopp öfver äckel och allmänt illamående och yttrade den förmodan att hustrun vid tillagande af pannkakan, som han förtärt, spillt snus, som han begagnade. Då Blomgrens illamående tilltog med våldsamma kräkningar förfogade äfven han sig in uti stugan. Efter slutadt arbete för dagen ingick Wt i soldattorpstugan för att äta nattvard och fann då Blomgren liggande i sängen, men Johan Erik åter rask och hade antingen hustru Blomgren eller hustru Brynja ikning dem  mindes Wt icke, på Wt fråga uplyst att gossens illamående snart gått öfver, utan att det omtalats hvilken anledningen till illamåendet varit. Men om något begagnat, för gossen underfående. Efter intagen nattvard gick Wt till sitt hem, men återkom dag 25 April på morgonen, då Blomgren ännu låg och först fram på f.m. utkom Blomgren och deltog i timmerarbetet, ifenom han synbarligen var mycket svag; Tilläggande Wt på fråga dels att han först 14 dagar efter omvittnade händelse hört  omtalat??  hvad han förut ej emot ?? att Blomgrens illamående varit förorsakad af gift, dels ock att då Wt den 24 på aftonen gick hem, hustru Blomgren, utan att upgifva någon orsak, bedt Wt qvarstadna öfver natten, hvilken begäran Wt dock icke kunde efterkomma af den anledning att Wts hustru var sjuk. 

  Hustru Blomgren, i anledning af detta Ws mål, hörd fortfor att påstå det hon flera gånger under den 24 April omtaladt Jonas Persson qvarstadna öfver natten, emedan hon fruktade att Blomgrenskulle våldföra sig på hennes fader, men Jonas Persson, ytterligare derom tillspordt, förklarade denna hustru Blomgrens upgifit afven färdig och vidhöll hvad han derom wittnat.

  2:a Hustru Ulla Larsdotter den 24 sistl April på e.m. kom Wt af en händelse till Brynstorp Soldattorp, där då i stugan voro hustru Blomgren och hennes moder. Kort efter Wts ankomst inkom Blomgrens son Johan Erik, illamående medelst upkastningar, till underlättande hvaraf Wt höll gossen om hufvudet. På Wittnets fråga om orsaken till illamåendet yttrades af hustru Blomgren förmodan att hon möjligen kommit att spilla något snus i den pankaka, hvaraf gossen ätit aftonvard. Då kräkningarna emellertid fortforo föreslog hustru Brynja att gossen skulle ingifvas mjölk, hvilket ock skedde, men derefter blefve kräkningarna ännu våldsamma och fortforo ännu, då Wt förfogade sig från Brynstorps Soldattorp. När Wt gick mötte Wt Soldaten Blomgren utan för stugan och äfven han såg blek och illamående ut.

 Hustru Brynja uplyste på fråga att hon icke hade någon anledning till misstanke att Johan Erik var förgiftad. Hon trodde att illamåendet här … från snus i pankakan och som hon visste att mjölk befordrade kräkningar föreslog hon ett sådant medel på det gossen måtte få kräkas upp hvad han till aftonvarden förtärt.

  3:e Enkan Cajsa Jacobsdotter: att vid påsktiden detta år hade hustru Blomgren bedt Wt skaffa sig något förgift, utan att upplysa hvartill hon ämnade begagna det. Då Wt någon tid derefter träffade en okänd vandrande smideshandlare handlare, som hade arsenik att sälja, köpte Wt af honom för 12 RGS ett lod, som hon aflemnade till hustru Ulla Larsdotter  för att tillställa hustru Blomgren; Angående ifrågavarande brott hade W t inga uplysningar att meddela.

  I anledning af detta Wt mål hördes ytterligare hustru Ulla Larsdotter, hvilken vitsordande att hon under innevarande års vår emottagit ett stycke arsenik af Cajsa Jacobsdotter, vidgick att hon, på Cajsa Jacobsdotters begäran lemnat det åt hustru Blomgren, och tillfrågas om, vid sådant förhållande, Ulla Larsdotter icke misstänkt att hustru Blomgren begagnat detta gift då både Soldaten Blomgren och hans Son Johan Erik den 24 April voro sjuka på sätt, som syntes utmärka förgiftning, svarade Ulla Larsdotter att tanke på en sådan möjlighet väl hos henne upstod då hon nämnde dag besökte hustru Blomgren och fann Johan Erik sjuk af kräkningar samt att hon vid detta tillfälle enskildt till hustru Blomgren framstälde den fråga ”Du har väl inte förgiftat pannkakan, hvaraf gossen ätit” men då hustru Blomgren dertill skämtande  svarat ”det skulle väl vara trynmjöl”, hvarmed hon icke kunde mena annat än snus, och hon förut yttrat att hon misstänkte att i pankakan fallit snus, hvilket hustru Blomgren mycket begagnade samt dertill kom att Ulla Larsdotter icke kunde finna någon anledning, hvarföre hustru Blomgren skulle vilja förgifta Sonen eller Mannen och Ulla Larsdotter dessutom omöjligen kunde föreställa sig att, om så skett, hustru Blomgren skulle skämta med en så ohygglig handling hade Ulla larsdotter icke kunnat låta den tanke få insteg hos sig att hustru Blomgren begagnat det af henne erhållne förgift för det ändamål som sedermera blifvit uplyst.

   Upläst för och erkändt af Wittnen, som boende 4 mil från Tingstället, fordrade ersättning, för sin Tingsresa i sammanhang hvarmed Åkl ingaf, med anspråk på ersättning af hustru Blomgren följande räkning:

 Hustru Blomgren hördes ytterligare och uplyste att hon icke innehaft något annat gift, än det hon erhållit af hustru Ulla Larsdotter, på sätt denna upgifvit, äfvensom hustru Blomgren sade sig deraf icke hafva på annat än nu uplyste sätt hafva begagnat mer än någon mindre del deraf, som hon vid påkommen sjuklighet sjelf intagit.

Någon annan särskild anledning, hvarföre hon förskaffat sig gift, än den att för egen räkning intaga vid inträffande sjukdom, hade icke förefunnits; Dock medgaf hustru Blomgren att, sedan hon kommit i besittning af giftet, hade hon; som ofta war svårmodig och grubblande och derunder stundom öfverväldigats af ledsnad vid lifvet, föresatt sig att med gift afdagataga antingen sin Man hvilken hon icke hade något att förebrå utom oenighet med svärfadern, eller sig sjelf och sålunda på ett eller annat sätt få skiljas från denna verlden;

Likväl hade hennes afsigt den 24 sistl April, då hon ingaf mannen förgift, icke warit att honom då afdagataga, i hvilket fall hon skulle hafva ingifvit honom mera än som skett, utan endast att till hälsan skada honom så att han icke vidare på dagen skulle kunna ordväxla med eller möjligen våldföra sig på hennes fader.

 Hvarken Soldaten Blomgren eller de under ransakningen hördes nu återförekallade vittnen kan det intyga att hustru Blomgren, dem veterligen varit besvärad af sådan svårmodighet att hon icke alltid kunde redigt bedöma sina handlingar, på motsatsen hvaraf hustru Blomgren ock icke kunde åberopa något intyg. 

  Åklagaren så väl som den tilltalade hade icke vidare att andraga, utan öfverlemnade till Domstolen målets pröfvning; yrkandes åklagaren å hustru Blomgren tillämpning af 17 kap MBn och förbehöll sig att mot hustru Ulla Larsdotter i Apelrotstugan och Enkan Cajsa Jacobsdotter i Fagerstugan få utföra …enskild talan för det de innehaft arsenik.

  Efter öfverläggning inom Rätten, seden vederbörande afträdt och åter lemnats företräde afsades       

                                                             Utslag

  Aldenstund Hustru Stina Cajsa Blomgren från Brynstorp Soldattorp i Julita Socken fritt och otvunget inför Rätten erkänt att hon, i upsåt att till hälsan skada sin man Soldaten vid Södermanlands Rgte, Erik Blomgren den 24 sistlidne April till aftonvard åt sin bemälte man  öfverlemnat en af henne med arsenik förgiftad pannkaka, efter hvars förtärande mannen ock insjuknat på sätt som tydligen utmärkt förgiftning; Fördenskull och om denna Stina Cajsa Blomgrens frivilliga bekännelse styrkes af vittnen, af hvilka dels hustru Ulla Larsdotter i Apelrotstugan och Enkan Cajsa Jacobsdotter i Fagerstugan intygat att Hustru Blomgren innehaft af dessa anskaffad arsenik, hvaraf hos hustru Blomgren jemväl funnits öfver… dels husmannen Jonas Persson i Olstorp, hvilken vitsordat att, sedan hustru Blomgren på e.m. berörde dag öfverlemnat till sin Man Soldaten Blomgren en pannkaka. Blomgren, som deraf förtärt större delen omedelbart derefter insjuknat med våldsamma kräkningar; Alltså pröfvar HRn skäligt dömas döma henne hustru Stina Cajsa Blomgren att, jemlikt 17 kap 1..2 §§ Mbn, genom halshuggning mista lifvet; skolande af hustru Blomgrens …tillgångar gäldar ej mindre ersättning till afhördes Wn för skjuts efter häst och 16 S för hvarje af de två dagar de för Tingsresan måst använda är öfver 3 Rd Bco godtgörelse till Apothekaren J.S. Schelin för undersökning af den hos hustru Blomgren funne arsenik; Men saknas tillgång Till den åt Wittnen beskärde ersättning bör densamma af allmänne medel godtgöras.

  Dock i den, jemlikt 25 Cap 5 § regress /detta utslag/ underStäldt K. M. och Rikets höglofl. Swea Hofrätts närmare pröfning.

 Sedan wederbörande lemnat  in den rättelse om tiden och sättet att detta utslag öfverklaga återförpassades hustru Blomgren till Länshäktet och öfriga afträdde.

  På Häradsrättens vägnar/ Namnteckning

 Tillbaka